Hur är de bibliografiska posterna utvalda?

Följande kriterier styr urvalet av böcker och akademiska uppsatser som finns på dessa sidor. Böckerna skall vara:

Skönlitteratur på svenska eller andra nordiska språk samt engelska (i några få fall franska och tyska), som skapar någon form av gay, lesbisk eller queer karaktär i texten.

Forskning om glbtq, som funnit användning på nordiska universitet. Denna forskning kan vara skriven på flera språk, oftast engelska.

Glbtq-verk med betoning på litteratur och kultur i bred bemärkelse.

Inga artiklar finns med i bibliografin. Det skulle bli för omfattande.

Posterna är uppställda i kronologisk ordning efter årtal och inom varje år alfabetiskt.

Varje post har en länk till en eller flera sidor på nätet som ger vidare upplysningar om posten. Ibland finns en länk till en fulltextutgåva av boken eller uppsatsen. Ibland har jag inte funnit någon internetsajt med relevanta upplysningar.

Bibliografin är ett ständigt pågående projekt och blir därför aldrig ”färdig”.

Jag, som sammanställer sidorna, har en konstruktivistisk syn på sexualiteten och samhället. Det vill säga jag anser inte att det existerar någon mystisk, metafysisk substans (själen, anden, hjärtat) som ”finns” i kroppen och som tar sig uttryck i ett speciellt skrivande. I stället skapas, och skapar, varje individ dagligen och stundligen, i samverkan med andra individer, sig själv som antingen homo, bi, queer, gay eller lesbisk. Eller någon annan form av identitet.

Det är därför viktigt att spåra upp de diskurser som skapar föreställningen om ”den homosexuelle/a”, eftersom det är den historiskt sett vanligast förekommande icke-heteronormativa sexualiteten, och se hur de är konstruerade. Detta är grundorsaken till denna bibliografi. Genom att undersöka hur ”den homosexuelle/a” har skapats i ord genom århundradena kan man (i bästa fall) komma åt de övergripande skälen till denna verbala konstruktion. Och förändra beskrivningarna så att de inkorporerar ”den homosexuelle/a” i av samhället sanktionerade diskurser (böcker, debattartiklar, tidningsskriverier etc.), på ett positivt och identitetsstödjande sätt. Därför spelar det ingen roll om författaren/innan ”är” homosexuell (eller har någon annan sexuell identitet) eller inte eftersom jag inte tror på något sådant Vara. Det som spelar någon roll är om det finns en beskrivning av en icke-heteronormativ sexuell identitet i texten eller inte. Om det finns en sådan beskrivning inkluderas texten i bibliografin, antingen denna beskrivning är positiv eller negativ. Även de negativa beskrivningarna tjänar att belysa heterosexualitetens begränsningar av tillåten sexuell praxis.

I början av mina efterforskningar, vilka daterar sig till mina egna läsningar av skönlitteratur under tidigt 1960-tal, var det svårt att finna upplysningar om glbtq-personer i litteraturen. Det har förändrats avsevärt under de senaste decennierna.

De flesta litterära framställningar på det svenska språket konstruerar den icke-heterosexuella kärleken i mycket negativa termer och historiskt sett har ”den homosexuelle/a” oftast konstruerats som en beklagansvärd individ. Detta har skett för att tillfredsställa den heterosexuella majoritetens syn på sig själv som den enda, den ”naturliga” och den ”sedligt korrekta” sexuella hållningen. Synen på sexualiteten har främst formats av religiösa diskurser.

Identiteten är således något som skapas varje dag i samverkan med andra individer. En socialt framskapad bild av individen, som är underställd de diskurser (eller samtal) som finns i varje individs enskilda historia, och som producerat just denna individ. Varje individ återskapar sedan sig själv dagligen och stundligen i enlighet med sin egen historia – allt för att åstadkomma känslomässig balans och orientering i tillvaron. Individen är således en anpassningsbar och formbar entitet. Och samtidigt en mycket konservativ och bevarande individ, som vill återskapa samma mentala bild runt omkring sig om och om igen för att inte tappa fotfästet och bli störd i sin verklighetsuppfattning. ”Verkligheten” är således lika med teckenbeskrivningen av verkligheten – en rundgång, som är näst intill omöjlig att genomskåda eftersom genomskådandet sker med språket (i vid mening) som medium - just det medium som skall genomskådas.

Den motsatta synen på individen utgår från att det finns ”något” statiskt och evigt (vad nu det skulle vara) inom varje individ som får ett uttryck i teckenframställningar (bild och skrift) av denna individ. Därav den äldre litteraturforskningens fokusering på den skapande individens själsliga utveckling. Det som uttryckte sig antogs vara ”själen” (eller någon därmed likvärdig entitet). Och den så besjälade individen skulle vara en förebild för oss andra!